Ett himla liv
Blogg - publik
Blogginlägg
-
"Enligt våra noteringar har du inte betalat denna räkning..."
VA!? Elräkning på 2360 kronor som ICKE är betald? Buhuu! Kollar kontot och inser att det kommer finnas en hel del över att leva av till nästa, feta, lärarlön ramlar in. 2400 kronor innestående. Bra! Det täcker ju den där jä*la bortglömda räkningen iaf. Någon kanske undrar hur det kan gå till? Alltså, hur kan en människa glömma bort en hel räkning, bara sådär?
Det gäller att ta tillvara på dom stunder i livet som är gratis.
Jodu, det beror helt enkelt på att påsklovet tillbringades rensandes, städandes, slängandes, röjandes och sorterandes. Allt för att låta huset visa sin vackraste fasad inför det stundande 20-årskalaset som gick av stapeln under påskhelgen. Men var fanns originalräkningen? Den fanns i en pappershög, under sängen.
Mysteriet löstes men då var istället bankdosan som bortblåst. Ringer telefonbanken och pratar med den första oserviceinriktade personen, någonsin under alla mina år som telefonbankkund. Killen meddelar krasst att en ny dosa kostar 250 kronor.
Efter en hysterisk detektivjakt återfanns dock den lilla luringen. Vardå, undrar du? Jo, i en skokartong i vindstrappan. Haha! Outgrundliga äro herrens vägar, som jag så vuxet brukar kraxa när någt inte riktigt blir som jag tänkt mig.
Avslutar mysbyxmåndagen med ögon- och örongodis. Johnny Depp & Nathalie Portman tecknar McCartneys My Valentine:
.
.
-
..utan dom dagar man minns.
Det finns dagar då livet manar till eftertänksamhet. Oftast är det i stunder av outhärdlig sorg eller det motsatta; ofantlig glädje. Dessa dagar har väl kommit mer eller mindre regelbundet genom åren och det som fått mig att stanna upp, för tacksam efteränksamhet, denna gång är min yngsta sons födelsedag.
Försjunken med fotoalbum,sprängfyllda av minnen har jag färdats 20 år bakåt i tiden. Dofter, platser, ord, musik och annat som hjälper hjärnan att hålla kvar det som förflutit har samsats i ett lyckokaos och min tacksamhetsbägare har ymnigt svämmat över.
Mina minnen och tankar har fladdrat från dom första farhågorna, för 20 år sen, om det skulle kunna vara möjligt att älska ÄNNU ett barn.. till dagens funderingar kring övningskörning och inköp av studenmössa och kostym. Det är hisnande och det är ett kvitto på att mitt liv har en stor mening och att jag är är rik. Livet är ett äventyr, som ömsom går på småstigar och ömsom på sjufiliga motorvägar.
Skulle jag ha skrivit en sång till mina söner skulle det kunna ha varit den här med Yusuf Islam (Cat Stevens), Father & Son (jaja, såklart med ordet mamma istället för pappa..
.
. -
Känslan när man står i duschen, med tvål i ögonen och börjar tänka på duschsscenen i Alfred Hitchcocks Psycho.
Mm, kanske någon tänker.. hmm?
Något irrelelevanta tankar såhär på nattkröken och sen avsluta med Wat's Your Story med The Sountrack of our LIves, är måhända än mer rörigt.
Jodu, men det är precis vad det är också. Irrelevanta och röriga tankar kan få den här kombinationen. En gammal god skräckklassiker med en scen som aldrig lämnar näthinnan, varvat med ett band som levererar (för sista gången?)
.
. -
Med den uppmaningen avslutar The Hives kvällens avsnitt av Skavlan. Jag känner att min arbetsvecka fick ett perfa slut och början på mitt påsklov kunde inte börjat bättre.
Den lilla, mikroskopiska lusten som fanns till att ta sig till Greenman för att få en nostalgisk musikresa i form att Thin Lizzy försvann. Kanhända berodde det även, till viss del på stressvecka, utebliven sömn, tacos, godis och påskmust också? Björn Rosenström på Bruks? Nä, fifan!
Ikväll lyssnar vi på orden.. Kärleken är 450 ord.
.
.
-
Anmält mig till Tjejmilen 2012..
Med skräckblandad förtjusning börjar det sakta gå upp för mig att det är något oerhört, otroligt, vansinnigt jag gått med på (typ, tvingats) tillsammans med några kollegor.
För att få den rätta känslan (hur nu det känns?) har jag köpt springbyxor och springtröja. Med dessa attiraljer, inbillar jag mig att det kommer funka bättre och att springlusten ska överfalla mig och dra med mig ut på dagliga rundor.
Men den enda känslan jag fick var att jag är fångad i en elefants kropp och att varje steg var med stor risk för att starta en jordbävning över hela Berslagen. Det är inte vidare värst roligt att känna hur vissa kroppsdelar studsar upp och ner och då pratar jag inte enbart om tuttarna.
SPORTBEHÅ! Hur många år har jag haft de jag har? När jag räknar så inser jag att både teknik, vetenskap, tuttfason och material har utvecklats avsevärt sedan dess. Funderar på om det inte funkar lika bra med att linda silvertejp kring alla sladdrande, löst sittande kroppselar för att få en mer optitmal och om möjligt en någorlunda njutbar löpstund?
Som om det inte vore nog.. har även anmält mig till ett entimmes spinningpass på lördag. Men det är för en mycket god sak och pågår, vad jag förstår, över hela landet. Spinn of hope - företag, eller privatpersoner hyr en spinningcykel i 12 timmar och pengarna går till barncancerfonden. Att det just min timme råkar vara schlager och att just min rumpa inte spinnt/spunnit (eller hur man nu böjer det ordet) på 100 år, spelar just ingen roll. (Ända)målet helgar ju, som bekant, medlen.
Hur
välbehövlig
kan
det
inte
det
här
vara!
=)
Grattis till syrran som har funnits i rätt många år nu och som jag hoppas kommer få finnas i, minst lika många till. Puss på dig! The Power of Love - här tolkad av min favvo, Kristofer Åström:
.
.
BTW.. håller på att lära mig twittra. Fattar absolut ingenting men läser runt på lite sidor som tipsar och hoppas att det ska bli ett givande inslag i mitt liv. =)
..
Annat innehåll
Prenumeration
Sök i bloggen
Om bloggen
Vem är det som lever ett himla liv? Det är hon som föddes i norrbotten & sen tillbringade några viktiga barndomsår i småland innan hon hamnade i Fagersta. Det är hon som är, bla: morsan & so-lärar'n. Har åsikter om det mesta men som för den skull inte alltid har behov av låta alla andra ta del av det.
Dessutom är hon en passionerad, om än naiv musikälskare. Hennes omdömen är hennes egna, högst personliga & inte alltid helt “korrekta”. Men musik är passion & bör ses i en helhet. Därför behöver man inte förfasas över något missat ackord eller andra petitesser. Gilla läget, liksom..
Ha det bäst! =)
Senaste inläggen
Arkiv
Vad bloggar de om?
Fagersta-Postens bloggare
Kontaktinformation
