Ett himla liv
Blogg - publik
Blogginlägg
-
..och njut.
Ja, jag fångar stunder, umgås med gamla, nya och nygamla vänner och njuter fullt ut. Tar igen, fyller på och ger för allt som gått förlorat och blickar framåt.
Med Christian Gidlund (som är gästredaktör i Musikguiden i dagarna tre) i högtalarna låter jag tankarna flyta fritt och sorteras efter en hektisk men givande arbetsdag.
Jag är tillbaka! Jag lever, jag lever! Som Py Bäckman sjöng en gång.
Vill du veta mer, finns det att läsa om här: fagerstaflicka
-
..on you.
Helgen gick i feberns och bluesens melodi. I moll, alltså.
Men moll kan vara ack så bitterljuv. Njutningsbar och alldeles underbar.
Ännu bättre går det om man ser till att ha rena backspeglar och full tank. Kanske ska man också tänka på att inte åka till samma platser varje gång?
Inte åka samma vägar om och om igen?
Mm, lätt att säga men vanans makt är stor.
Med feber i blodet fick jag blues i själen under lördagen då det sista Jammet hölls på Swedbar. Det har varit några underbara lördagar med ett vinnande koncept av både hemmahörande och gästande musikanter som spelat för en hänförd publik. Fullsatt varje gång (tror jag).
Det här är några av spelemännen från lördagen.
I helgen blir det mer musik, då vi får besök av en riktig kändis från Hedemora och hans Bloosorkester på Götis. Många fagerstabor upptäckte Krusbär på Fagersta Bluesförenings Bluefestival på Eskiln, 2012. För den som vill ha mer av levande musik kan ta sig till Bruks som gästas av 2 gånger Sigridson, uppbackade av den alltid så stabile basisten Stahre (för övrigt en fantastisk fotograf).
Här finner du en högre frekvens av uppdateringar. Bland annat är jag med i en fotoutmaning som heter 365foton, som innebär att 365 teman ska uppfyllas innan 2013 är över. Det är väl lite si och så med hur jag hinner med men jag är väl uppe i en sisådär 30 teman, hittills. Min andra blogg --> Fagerstaflicka
Gary Moore säger det så bra: Still Got The Blues For You
.
.
.
-
..som i näthat, eller motsatsordet nätkärlek.
Efter senaste tidens mediabelysning på det så kallade näthatet är det många som upprörts, oroats och förfärats. Många är chockade över det språkbruk som används och menar att "det är så lätt att gömma sig bakom skärmen", vilket resulterar i den grymma ordhetsen över männsikor som inte tycker på "rätt" sätt.
Visst är det så och visst är det hemskt. Framför allt för alla människor som utsätts för det (hatet). Och som i kvällens Uppdrag Granskning, som visade på den totala frånvaron av försök från samhällets sida att söka upprättelse för enskilda människor. Polisanmälningar som läggs ner innan dom ens tagits upp. Stora miljonföretag, vi kan kalla dom HM, som ignorerar att människor hotas och hatas på deras offentliga nätverk.
Men att stanna vid att det enbart är på nätet, bakom dataskärmarna som männskor odlar sitt hat är att inte se helheten.
Vi är många som är rätt så luttrade vad gäller orden, deras användande, deras kraft och framför allt ordens sammansättningar för att vara så effektivt grova som det bara är möjligt.
Man brukar säga att kunskap är makt. Men att äga kunskap, utan att kunna använda den som försvar mot vansinnespåhopp är inte så mkt värt. Om man inte får chansen att möta, bemöta och argumentera för sina åsikter, är makten på sätt och vis verkningslös.
För att inte tala om all intolerans av olika slag som uttalas helt öppet, på arbetsplatser och i andra offentliga rum, helt oemotsagt.
DET blir jag så jävla less på!
Kampen för alla människors lika värde fortsätter så länge det finns hat, intolerans, inskränkthet och allmän självgodhet.
Lite krångligt resonemang, så här på nattkvisten så jag avslutar här. Jag känner att tröttheten urholkar tankeförmågan och låter natten ha sin gång.
-
..den gamla slagdängan som skakade till gamla minnen här om dagen,
då den spelades på radion.
Det där med uppdateringar är inte högprioriterat nu när terminen sparkat igång och alla eventuella krafter som borde finnas kvar om kvällarna har sinat. Det gäller att fågna dom där solstunderna som flimrar förbi. Och då menar jag både bokstavlig och bildligt.
Som idag på jobbet.. Med ett fullspäckat schema kastade jag på mig kläderna och var med en stund på eftermiddagsrasten med våra fina nior som hade utegympa med snörugby och dragkamp på schemat i strålande solsken. Dock var minusgraderna något många men det vägdes upp av alla glada ungar. En och annan converse skymtades på fötterna men dom flesta hade rejäla skor och termosar på sig.
Jag har förresten gått med i en fotoutmaning som heter 365foton. Det innebär att det finns 365 teman som ska fotas under år 2013. Jag hade en liten föresats om att ta en bild om dagen men tyvärr finns inte tiden till det så jag får klumpa ihop några teman när tillfälle ges. Om du vill se så finns dom i den andra bloggen, blandat med andra (vanliga) inlägg, här: fagerstaflicka.blogspot.se/
Nu har jag försökt lägga upp en snygg bild från dagen utan att lyckas så jag ger er iaf den här gamla godingen med Bonnie Tyler - Total Eclipse of the Heart.
-
..städa, rensa, gör om, gör rätt.
Ja, det är väl lite det det handlar om detta med nyårsfirande. Tid för eftertanke och nya chanser till att få uppleva lycka. Nyårslöften lovas.
Champagneglasen möts i muntra klinganden med förhoppningar om något nytt, något bätre. Men det är imorrn. Idag är det ännu den sista söndagen året 2012.
Kanske blir det en återblick. En rensning i det känslomässiga kartoteket. Men bara om det finns inspiration och känsla för det.
Tills dess kan jag tipsa om ett alternativ till nyårslöften (som många har så svårt att hålla sig till)..
Tänk dig ett år framåt i ditt liv, alltså till sista dagen år 2013. Hur lever du? Vem är du, vad gör du? Har du infriat dina drömmar? Reste du dit du ville. Talade du om för dom du älskar att dom är viktiga för dig?
Kort sagt, tänk dig ett år framåt och affirmera dig och ditt liv och hur du VILL att det ska se ut då. Ta dig en stund och låtsas sitta med en god vän och göra bokslut. Du gör det precis hur du själv vill eftersom det är dina tankar, dina drömmar. Inte någon annans.
Det är ett spännande tankeexperiment som jag tror är mer tillförlitligt än ett löfte i största allmänhet. Men det är ju vad jag anser, iofs. Det var en kvinna på nyhetsmorgon för något år sen som sa ungefär det där och jag har anammat det. Kanske har jag dock inte levt som jag lärt.. men, men.
Bildminne från en liten hösttripp till fjällvärlden med storasyster.
Avslutar året i den här bloggen med en gammal slagdänga
som väcker en del minnen.
Bonnie Tyler med Total eclipse of The Heart:
(bara för att den nyss sjöngs på teven i Så ska det låta)..
Annat innehåll
Prenumeration
Sök i bloggen
Om bloggen
Hon som lever ett himla liv är hon som föddes i norrbotten & sen tillbringade några viktiga barndomsår i småland innan hon hamnade i Fagersta. Det är hon som har åsikter om det mesta men som för den skull inte alltid har behov av låta alla andra ta del av det.
Grönt är favvofärg & palt är favvomat. Hon är sonbo i ett hus som varit hennes och sönernas hem sen 15 år.
Dessutom är hon en passionerad, om än naiv musikälskare. Hennes omdömen är hennes egna, högst personliga & inte alltid helt “korrekta”. Men musik är passion & bör ses i en helhet. Därför, anser hon, behöver man inte förfasas över något missat ackord eller andra petitesser. Gilla läget, liksom..
Ha det bäst! =)
Senaste inläggen
Arkiv
Vad bloggar de om?
Fagersta-Postens bloggare
Sök bland 227 annonser
Köpa eller sälja?
Kontaktinformation
